Спасский монастырь, Kloster i Vereya, Ryssland

Frälsarens kloster är ett religiöst komplex vid floden Protva med en tegelkyrka med fem kupoler och en klockstapel med tälttak i nordvästra hörnet. Platsen består av flera byggnader ordnade runt en central gård och omgivna av skyddande murar.

Klostret grundades på 1500-talet och nämns första gången i skriftliga källor 1627, där dess byggherre hegumenen Kornilij och därefter Antonij namnges. Huvudkyrkan, Jerusalems ingångskyrka, uppfördes 1677–1679, vilket en platta inmurad i dess västra fasad berättar. År 1764 stängde Katarina II klostret genom ukas.

Klostrets huvudkyrka är uppkallad efter Herrens intåg i Jerusalem, och en platta infälld i dess västra fasad anger byggåren 1677–1679. Klostrets andra kyrka, Pokrovskaja, var av trä; 1750 inreddes ett uppvärmt Pokrovskij-kapell i sockelvåningen. Klostret stängdes genom ett dekret av Katarina II 1764, och kyrkan återlämnades till församlingen år 2000.

Klostret ligger på vänstra stranden av floden Protva väster om centrum, tillgängligt till fots genom huvudingångsportarna. Tänk på att detta är en aktiv religiös plats, så besökare bör respektera pågående gudstjänster och klä sig lämpligt när de utforskar området.

Klostret stängdes genom ett dekret av Katarina II 1764, och södra portalen till Jerusalemingångens kyrka revs omkring 1886. Kyrkan var halvt förfallen på 1990-talet innan den återlämnades till kyrkan 2000 och restaurerades mellan 2008 och 2013.