Convento de São Cristóvão de Lafões, Kloster i Santa Cruz da Trapa e São Cristóvão de Lafões, Portugal

Convento de São Cristóvão de Lafões är ett klosterkomplex i Portugal med granitväggar och en åttkantig kyrkobyggnad belägen på sluttande terräng. Platsen består av flera sammanhängande strukturer som visar byggnadsstilar från olika perioder, arrangerade kring centrala områden typiska för klosterorganisation.

Klostret grundades omkring 1123 av eremiter som abboten João Cirita samlade med stöd av D. Teresa, mor till Afonso Henriques; en del historiker anger João Peculiar som grundare. Omkring 1163 övergick det till cisterciensorden, i Clairvaux-filiationen. Efter två bränder återuppfördes kyrkan 1704 med oktogonal plan och invigdes 1761, och hela anläggningen byggdes nytt på 1700-talet. Den liberala regimen upphävde klostret den 30 maj 1834.

Klostrets officiella namn inom Alcobaça-kongregationen var Real Mosteiro de São Cristóvão de Lafões. Grundandet förknippas med abboten João Cirita, som med stöd av D. Teresa, mor till D. Afonso Henriques, samlade eremiterna på Vougas sluttningar. En del historiker tillskriver grundandet João Peculiar; Cirita tog ledningen när Peculiar kallades till andra uppdrag.

Det tidigare klostret drivs nu som landsbygdsturism, så ett besök hänger samman med en vistelse snarare än en vanlig monumentrundtur. Kyrkan, som byggdes upp 1704 och invigdes 1761, ligger på en höjd ovanför bäcken Landeira nära Gralheira; den tvåvåniga korsgångens fyrkant ligger till höger om kyrkan sett från ingången.

Klostrets arkiv brann upp vid branden i Viseus seminarium, så namnen och gärningarna hos de flesta tidiga abbotar är okända. Kvar står grundningstraditionen: abboten João Cirita samlade eremiterna som levde utspridda på Vougas sluttningar, och vissa historiker anger João Peculiar som den egentlige grundaren.