Santa Maria in Celsano, Kyrkobyggnad i Rom, Italien.

Santa Maria in Celsano är en kyrka inbyggd i en bondgård på den romerska landsbygden, nästan dold av omgivande byggnader och nås via en trappa. Den står på resterna av en romersk cistern. Fasaden har en spetsbågig port med ett rosettfönster med gipsdekor ovanför; inne delas tre skepp av bågar på låga granitkolonner under trätak, upplysta av sex fönster med 1400-talsfresker emellan.

En kyrka i byn Santa Maria di Galeria finns första gången dokumenterad på 1000-talet, då påven tilldelade kyrkan och kringliggande marker det romerska klostret San Saba. År 1433 övergick den till Orsini, som restaurerade den i början av 1500-talet. Därefter förvaltades den av klostret San Paolo eremita, sedan av Collegio Germanico-Ungarico och till sist av jesuiterna, som 1816 gjorde den till församlingssäte. I dag är den ett rektorat under församlingen Sant'Andrea Apostolo i Osteria Nuova i stiftet Porto-Santa Rufina.

Namnet kommer från en folklekend: den mirakulösa Madonnaikonen som förvaras inne ska ha hittats i ett mullbärsträd (gelso), vilket blev celso och sedan Celsano. Två fresker i kyrkan skildrar ikonens upptäckt och flytt hit; den andra tillskrivs Antoniazzo Romanos skola.

Kyrkan nås via en trappa och är inbyggd i en bondgård på den romerska landsbygden, nästan dold av omgivande byggnader. I dag är den ett rektorat under församlingen Sant'Andrea Apostolo i Osteria Nuova, så fråga på plats om öppettiderna innan du åker dit.

Kyrkan bevarar två stenplattor från den gamla församlingskyrkan Sant'Andrea di Galeria, nu en ruin bland lämningarna av den övergivna staden Galeria. Högaltaret rymmer en ikon från 1100–1200-talet med Madonna och barn samt helgon, bilden som ligger bakom mullbärsträdets legend.