Ramparts of Neuf-Brisach, Befästning i Neuf-Brisach, Frankrike

Neuf-Brisachs stadsmur är ett komplext försvarssystem med åtta hörn, bastioner, gravar och portar som sträcker sig över flera kilometer. Hela strukturen byggdes enligt matematiskt exakta planer och visar hur befästa städer utformades på 1600-talet.

Efter freden i Rijswijk 1697, då Frankrike förlorade fästningen Breisach på Rhens tyska strand, lät Ludvig XIV anlägga en ny befäst stad en halv mil från floden, ritad av Vauban och Jacques Tarade. Första stenen lades den 18 oktober 1698 och befästningarna stod klara 1702; rosa sandsten från Vogeserna fraktades dit via en kanal som grävdes för ändamålet. 1870 höll garnisonen på 5 500 man och 108 kanoner stånd i 33 dagar före kapitulationen, och från 1875 byggdes verken om till ett tyskt brohuvud.

Befästningarna visar fransk försvarsarkitektur genom sin rationella geometriska utformning, som kombinerade militär effektivitet med byggnadskonst. Besökare kan idag se hur denna struktur formade det dagliga livet i staden.

Befästningen kan vandras till fots; en metalltrappa på murens insida leder ner i graven, där en rund metallplattform med räcken och järnhjul står på gräset. Murarna av rektangulära stenblock böjer och vinklar sig, krönta av en grässlänt. Staden kan inte växa utanför befästningen, så vandringen följer dess linje.

Platsen har mer än ett dussin skyddade byggnader som alla ligger innanför murarna. Denna koncentration gör den till ett särskilt värdefullt exempel på fransk stadsplanering från den perioden.