Eglise Saint-Jean-Baptiste, Kyrkobyggnad i Bourbourg, Frankrike

Saint-Jean-Baptiste-kyrkan är en kyrka av ljusbeige och grå sten i Bourbourg, med ett långt skepp under ett svagt lutande tak och ett fyrkantigt stentorn över korsmitten, krönt av en smal kupol och ett kors. Till höger avslutas byggnaden av en polygonal gotisk korabsid med höga spetsbågiga fönster, tunga strävpelare och brant skiffertak. Västportalen från 1200-talet har en spetsbåge, ett sällsynt exempel på övergången mellan romansk och gotisk konst.

De äldsta delarna härrör från omkring 1250 och byggdes på initiativ av Saint-Bertin-klostret i Saint-Omer. Det gotiska koret tillkom på 1200-talet, sidoskeppen på 1500-talet och ett tegelklocktorn på 1600-talet; tornet rasade 1739 och reparationen tog femton år. Kyrkan skadades i april 1918 och förstördes den 25 maj 1940; skeppet återinvigdes 1962 och det restaurerade koret invigdes i oktober 2008. Koret har varit klassat som monument historique sedan 1920.

Kyrkan är uppkallad efter Johannes Döparen, dess skyddshelgon, vars bild finns på slutstenen i det gotiska korets valv. Tre stora korfönster berättar hans liv med Kristi dop i mitten, och tolv andra visar händelser ur Bourbourgs religiösa historia, som attacken mot Notre-Dame-statyn 1383 och branden den 25 maj 1940.

Det gotiska koret restaurerades och invigdes i oktober 2008; en mur skiljer det från långhuset och det fungerar som ett eget kapell med Anthony Caros verk Le Choeur de lumière. Långhuset återinvigdes för gudstjänst först 1962, så de två delarna besöks var för sig. Västportalen från 1200-talet med spetsbåge vetter mot den stenlagda gatan med korta stolpar.

Koret, som restaurerades 2008 och skiljs från skeppet av en mur, fungerar som kapell med den brittiske konstnären Anthony Caros verk "Le Choeur de lumière". Kyrkan bevarar också ett skuret träskrin från 1400-talet till minne av miraklet 1383: en bretonsk legosoldat slog till Mariastatyn, som enligt legenden blödde, varpå han föll död ner.