Ardennes massif, Bergsmassiv i östra Belgien och norra Frankrike

Ardennermassivet utgör kärnan i det naturliga området Ardennerna, som delas av Belgien, Frankrike och Luxemburg och fortsätter in i Tyskland genom Eifel-massivet. Det är en rad rundade åsar, där den skogklädda sluttningen i förgrunden delvis döljer de högre partierna bakom; fält och små ljusa byar ligger utspridda på sluttningarna. Högsta punkten är signal de Botrange på 694 m.

Massivet är den eroderade resten av en bergskedja som en gång var lika hög som Alperna, en västra del av Rhenska skifferberglandet inom den hercyniska bergskedjan. Dess halvmåneform följer de varisciska vecken. Efter en lång peneplanering föryngrade en kenozoisk höjning reliefen och tvingade Maas att skära genom antiklinaler och synklinaler mellan Charleville-Mézières och Namur.

Regionen är hem för flera medeltida kloster som Orval, Saint-Hubert och Stavelot, vilka fortsätter att fungera som pilgrimsmål och behåller sitt ursprungliga religiösa syfte. Dessa kloster formar landskapet och lockar besökare som vill uppleva både andlighet och lokalt hantverk som ölbryggning och osttillverkning.

Maas skär genom massivet från Charleville-Mézières till Namur och korsar en rad antiklinaler och synklinaler; den skogklädda åsen i förgrunden döljer ofta åskammen bakom. Terrängen bjuder på de dalar och korta backar som är typiska för Ardennerklassikerna. De högsta partierna ligger i provinsen Liège kring signal de Botrange.

Den "flandriska röda marmorn" som bröts här är inte marmor utan en frasnisk kalksten, omkring 380 miljoner år gammal, bildad i ett varmt grunt hav och rik på armfotingar. Den finns i Spegelsalen i Versailles och på Chantilly; marmorindustrin etablerades i Rance.