Abbaye de Buillon, Cistercienskloster i Chenecey-Buillon, Frankrike

Abbaye de Buillon är ett cistercienskloster i Doubs-regionen med den enkla stenarkitektur som är typisk för denna munkorden. Byggnaderna är utformade med funktion i åtanke och saknar medvetet utsmyckning, vilket återspeglar ordens kärnvärden.

Grundades av Burcard, abbot i Balerne, på mark som bröderna de Chenecey skänkte, och invigdes 1134 av ärkebiskop Humbert de Scey. Kallades "Bullio pauper" för sin fattigdom och upphävdes 1536, men vissa källor låter det bestå till revolutionen, då byggnaderna såldes.

Klostrets namn förekommer i gamla urkunder som Billon, Billoy eller Billy, och dess fattigdom gav det namnet "Bullio pauper". En legend berättar att Huberte de Scey fick ett halsband med tre rader pärlor av Jungfrun för att lösa ut sin fångne make; pärlorna förvarades i klostret. Glaserade golvplattor från kyrkan finns nu på Musée des Beaux-Arts i Besançon.

Det tidigare klostret ligger i en flodkrök på Loues högra strand, uppströms Chenecey-Buillon, cirka 18 km söder om Besançon. Platsen är i dag en jordbruksgård; bland byggnaderna finns kyrkans absid med tre rundbågiga fönster och ett rosettfönster kvar. Abbotspalatset blev ett slott, och glaserade golvplattor från anläggningen förvaras på Musée des Beaux-Arts i Besançon.

Tillnamnet ”Bullio pauper”, belagt i gamla urkunder, påminner om klostrets bestående fattigdom trots fiskeri- och betesrätter. En legend berättar att Huberte de Scey, vars man var fånge, fick ett halsband med tre pärlrader av Jungfrun och betalade lösensumman med några pärlor; pärlorna förvarades i klostret.