Royal abbey of Aniane, Benediktinkloster i Aniane, Frankrike

Kungliga klostret i Aniane är en muromgärdad klosteranläggning: en lång flervåningsbyggnad med rader av rektangulära fönster och sadeltak, vars vänstra ände kröns av församlingskyrkan Saint-Sauveur med slank tornspira. Bakom ligger en korsgång med valvgård, och i en muromgärdad trädgård finns en rund solvisare och geometriska bäddar.

Klostret grundades 782 av Witiza, son till greven av Maguelone, som antog namnet Benedictus, och försågs med egendomar av Karl den store, som gav det immunitet 787. Omkring 800 hade det 300 munkar, och 817 pålade Aachenkonciliet dess seder på alla kloster i riket. Det plundrades av kalvinister 1562, anslöt sig till mauristreformen 1633; kyrkan byggdes om från 1679 och invigdes 1688.

Klostret har sitt namn efter bäcken Anian, nu kallad Corbières, som mynnar i Hérault strax nedanför platsen. Den ursprungliga invigningen var till Vår Fru och den Helige Frälsaren, och det fanns även altaren för Sankt Mikael samt apostlarna Petrus och Paulus. Vid CNRS utgrävningar 2011 påträffades en fontän från 1600-talet och golvet i en bassäng som troligen användes för fiskodling åt mauristmunkarna.

De före detta klosterbyggnaderna, stängda 1994 och köpta 2010 av kommunalförbundet Vallée de l'Hérault, är inte öppna som museum; klosterkyrkan Saint-Sauveur är fortfarande församlingskyrka. Anläggningen ligger i byn Aniane vid bäcken Corbières, strax innan den rinner ut i Hérault. CNRS utgrävningar 2011 frilade en fontän från 1600-talet och golvet i en fiskdamm.

På 1800-talet omvandlades platsen till ett fängelse och användes senare som ungdomsvårdskola, och detta kapitel av historien varade fram till 1990-talet. Spår av denna ovanliga användning finns kvar i delar av komplexet.