Chateau de la Hunaudaye, Klassat historiskt monument och slott i Plédéliac, Frankrike.

Château de la Hunaudaye är en granitruin på en ö i en bred vallgrav i Plédéliac, nådd via en vindbrygga. Den oregelbundna femkantiga planen markeras av fem runda torn förbundna med ringmurar; västtornet och sydösttornet är från 1200-talet, de övriga tre från omkring 1400. Mot västra muren ligger den förfallna bostadsbyggnaden med en 18 meter lång sal, en renässanstrappa och en välvd källare.

Olivier Tournemine lät 1220 bygga ett första slott med hertigens tillstånd för att bevaka Penthièvres östra gräns mot Dinan. Engelska soldater och Jean de Montforts trupper förstörde det 1341 under bretonska tronföljdskriget. Pierre Tournemine började återuppbygga det i slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet och lade tre torn till två bevarade. Anläggningen plundrades under revolutionen och sattes i brand 1793.

Namnet kommer från familjen Tournemine, herrar av La Hunaudaye, som ägde borgen i tre århundraden och stod på Penthièvres sida under det bretonska tronföljdskriget. I sydöstra tornet har reliefer med religiösa motiv länge setts som spår av ett borgkapell; nu tillskrivs de fångna munkar som högg dem under sin fångenskap.

Ruinerna ligger på en ö i en bred vattengrav, som man når via en vindbrygga som fortfarande fungerar som ingång. Platsen kan besökas mot avgift från början av april till början av november. Marken är gräsbevuxen och ojämn, med låga murrester och blottade trösklar, så stadiga skor är bra.

Sydöstra tornet ansågs länge vara ett slottskapell på grund av religiösa reliefer inuti. Nu betraktas det som en fängelsehåla, där fångna munkar troligen gjorde relieferna. Slottet ligger i en sumpig sänka som sedan 400-talet rymt ett gallo-romerskt militärläger.