Château de Grosbois, renässansslott i Boissy-Saint-Léger, Frankrike

Château de Grosbois är ett U-format renässansslott i Boissy-Saint-Léger, byggt på en rektangulär plattform omgiven av en torr vallgrav och nås via tre broar. Den centrala byggnaden välver sig som en exedra, flankerad av två paviljonger i samma höjd och två lägre flyglar i rät vinkel. Den röda tegel fasaden har ljusa stenkedjor, en triangulär fronton och rundbågiga fönster med överljus; en förgylld järnport öppnar mot borggården.

Raoul Moreau, skattmästare vid Épargne, köpte markerna vid Grosbois av klostret Saint-Victor 1563. År 1597 lät Nicolas de Harlay Florent Fournier uppföra mittpartiet, ofullbordat 1616 då det såldes till Charles de Valois, som fullbordade det omkring 1640 och lade till ringmuren (1623) och de två flyglarna. Det konfiskerades under revolutionen, såldes 1797 till Barras, 1801 till general Moreau och gavs 1805 av Napoleon till marskalk Berthier.

I slottet finns Berthiers galerie des Batailles, där åtta stora målningar skildrar de slag han deltog i, inramade av byster av hans medmarskalkar. Salen inreddes på kejsar Napoleons tid och är bevarad i sitt skick från 1800-talets början.

Platsen fungerar främst som ett träningscenter för travhästar med stora stall och träningsområden. Besökare bör förvänta sig öppna ytor och stora marker när de utforskar egendomen.

År 1962 köptes godset av René Ballière, ordförande i Société d'encouragement à l'élevage du cheval français, som gjorde det till ett träningscentrum för tävlingshästar. Slottet ligger i Boissy-Saint-Léger, inte i Marolles-en-Brie, den grannkommun vars namn står på skylten vid grinden. Den siste prinsen av Wagram, sårad 1914 och död 1918, är begravd här tillsammans med den andre och tredje prinsen.