Aquitaine Basin, Sedimentärt bäcken i sydvästra Frankrike

Akvitanska bäckenet är ett 66 000 km² stort förlandsbäcken i sydvästra Frankrike, trattformat och öppet 330 km mot Atlantkusten. 2 000 m-isobaten följer ungefär Garonne och skiljer den grunda, svagt förkastade Akvitaniska platån från en djupare, veckad sydlig del. Dess djupaste punkt, 11 000 m, ligger strax framför den nordpyreneiska överskjutningen.

Sedimentationen började i äldre trias nära Nordpyreneiska förkastningen med brokiga sandstenar och lerstenar och spreds långsamt norrut. Under mellersta trias följde dolomitkalkstenar och evaporiter, under yngre trias krönta av ofitiska lavaströmmar. Under pyreneiska orogenesen aktiverades evaporiterna som diapirer och lerstenarna som décollement-horisonter fram till linjen Arcachon–Toulouse.

Bassängen har fått sitt namn efter Aquitaine, en region och ett hertigdöme äldre än den geologiska termen. Dess trattform öppnar sig 330 km mot Atlanten, och 2 000 m-isobaten följer ungefär Garonne och skiljer en grund norra platå från en djupare, veckad söder.

Bäckenet är väl anslutet av motorvägsnät som länkar samman städer och landsbygdsområden i regionen. Den platta terrängen gör resor och navigering enkla för besökare som rör sig genom landskapet.

Bassängens djupaste punkt ligger på 11 000 meter nära Nordpyreneiska förkastningen, där urberget begravts under denna sedimenttjocklek. Parentisbassängen, en symmetrisk delbassäng som sträcker sig ut i Biscayabukten, når också 11 km och går i land nära Arcachon.