Stiftskirche Römhild, Gotisk kyrkobyggnad i Römhild, Tyskland

Stiftskirche Römhild är en gotisk hallkyrka med tre skepp och ribbvalv som skapar en känsla av vertikalt rum genom pelare och valv. Det östra koret rymmer ett stort altare, medan ett västra kor bär upp orgeln ovanför ingången.

Kyrkan nämns första gången i skrift 1341. År 1450 upphöjde Würzburgbiskopen Gottfried den till kollegiatkyrka, och fram till 1470 byggdes en ny hallkyrka under greve Georg I av Henneberg. Från 1465 använde Hennebergarna den som hov- och begravningskyrka; 1546 infördes reformationen under greve Berthold XVI, och efter visitationen 1556 upphävdes kollegiatstiftet och kyrkan blev stadens huvudförsamlingskyrka.

Barockaltaret från 1692 visar Jesu dop med Johannes Döparen och hans lärjungar i en livlig scen. Detta utsmyckade verk fortsätter att forma interiören och fångar besökarnas uppmärksamhet med sitt detaljerade hantverk.

Kyrkan ligger vid norra sidoskeppets ände intill östkoret, där det omkring 48 meter höga tornet reser sig; sakristian finns i tornets sockelvåning under ett eget ribbvalv. Västra kyrkoportens bottenvåning bildar en entréhall, och en stenhäll ovanför vittnar om kyrkans byggnad och stiftelsen. Kyrkobiblioteket med 846 titlar, varav 196 tryckta på 1500-talet, är en historisk samling och inte ett offentligt läsrum.

Henneberg-grevarnas bronsgravar göts mellan 1488 och 1510 i Peter Vischer den äldres och hans söners verkstad i Nürnberg och flyttades 1735 till dopkapellet. De omfattar en staty av Otto IV av Henneberg och graven över Hermann VIII av Henneberg och Elisabeth av Brandenburg med 16 vapen.