Gedächtniskirche, Kyrkobyggnad i Schönefeld, Leipzig, Tyskland

Gedächtniskirche är en nyklassisk salkyrka uppförd 1816–1820 enligt ritningar av timmermannen Walter Friedrich och muraren Carl Friedrich Kind. Inuti löper en tvåvåningsläktare runt rummet, inglasade "kapell" med joniska pilastrar omger altaret, och predikstolen står bakom altaret mittemot orgelläktaren. Det 50 meter höga tornet kröns av en huv i barocka former.

En första kyrka på platsen härstammar troligen från tidigt 1300-tal; den brann 1526, återuppbyggdes till 1527 och renoverades och utökades mellan 1753 och 1776. Den 18 oktober 1813 förstördes den igen av en brand under Folkens slaget. Den nuvarande nyklassicistiska salskyrkan uppfördes 1816–1820 enligt ritningar av timmermannen Walter Friedrich och muraren Carl Friedrich Kind och invigdes den 16 april 1820. År 1916 fick den namnet Gedächtniskirche, efter att entréhallen byggts om till minnesplats för de stupade i fransk-tyska kriget och första världskriget.

Namnet Gedächtniskirche kommer från återinvigningen den 19 mars 1916, då entréhallen inreddes som minnesplats för de stupade i fransk-tyska kriget och första världskriget och taket försågs med ett järnkors omgivet av eklöv. Dopbordet av olivträ med silverfat, tillverkat i Jerusalem och skänkt 1870 av Clara Hedwig von Eberstein, finns fortfarande bland inventarierna.

Kyrkan är tillgänglig under bestämda tider och ligger nära kollektivtrafikstopp inom gångavstånd. Besökare bör kontrollera specifika öppettider i förväg för att planera sitt besök därefter.

Namnet Gedächtniskirche härrör från 1916, då entréhallen byggdes om till minnesplats för de stupade i fransk-tyska kriget och första världskriget och taket försågs med ett järnkors omgivet av eklöv. Kyrkan byggdes inte själv som ett krigsmonument: denna nyklassicistiska salkyrka uppfördes 1816–1820 sedan den tidigare kyrkan brunnit under folkslagsslaget 1813.