Dyckburg-Kirche, Kyrkobyggnad i Münster, Tyskland.

Kyrkan St. Mariä Himmelfahrt, kallad Dyckburg-Kirche, ligger i stadsdelen Dyckburg i Münster på marken av ett tidigare slott, av vilket endast fragment återstår. Kärnan är det lilla Loreto-kapellet som invigdes 1740, modellerat efter kapellet i den italienska vallfartsorten Loreto; i slutet av 1800-talet tillfogade Münsterarkitekten Rincklake ett runt kyrkorum och ett nybarockt kor.

Kyrkan ligger på marken till ett tidigare slott som Münsters biskop använde för militära ändamål; biskop Franz von Waldeck hade sitt högkvarter där under belägringen 1534–1535 av det anabaptiststyrda Münster. Omkring 1700 lät domprosten Ferdinand von Plettenberg barockarkitekten Johann Conrad Schlaun bygga ett herresäte med ett litet kapell, invigt 1740 och förebildat av kapellet i Loreto. I slutet av 1800-talet tillfogade Münsterarkitekten Rincklake ett runt kyrkorum och ett neobarockt kor. Åren 1949–2008 var den församlingskyrka för den lilla Dyckburgförsamlingen, sedan 2010 tillhör den församlingen Sankt Petronilla i Münster-Handorf, och i juni 2025 meddelades att den säljs till det rumänsk-ortodoxa metropolitdömet från 1 december 2025.

Ingångspartiet kallas fortfarande Loreto-Kapelle, efter förebilden till kapellet som invigdes 1740: en byggnad i mariavallfartsorten Loreto i Italien. Från 1949 till 2008 var kyrkan församlingskyrka för den lilla Dyckburg-församlingen; sedan 2010 hör den till församlingen Sankt Petronilla i Münster-Handorf.

Kyrkan ligger i stadsdelen Dyckburg nordost om Münsters centrum, på marken tillhörande det forna slottet vars lämningar finns kvar intill. Den hör till församlingen Sankt Petronilla i Münster-Handorf, vars schema styr gudstjänsttiderna. Vid renoveringen 2011 ersattes piporgeln av ett elektroniskt instrument från Ahlborn (modell PRAELUDIUM III); en återgång till piporgel eftersträvas.

Kyrkans entréparti kallas fortfarande Loreto-kapellet, efter mariavallfartsorten Loreto i Italien som var förebild för kapellet som invigdes 1740. Pipeorgeln som byggdes 1966 av Alexander Schmieding, med 22 stämmor på tre manualer och pedal, avlägsnades i slutet av 2011 vid en renovering och ersattes av ett elektroniskt instrument av märket Ahlborn, modell PRAELUDIUM III.