Dorfkirche Lankwitz, Medeltida bykyrka i Lankwitz, Steglitz-Zehlendorf, Berlin, Tyskland

Dorfkirche Lankwitz är en fältstenskyrka med ett kort, nästan kvadratiskt långhus, ett långt kor och en halvrund absid, alla med samma takfotshöjd. Västportalen är en rundbågig öppning från 1200-talet; korets igenmurade sydport har kvar sin stensmyg. På västgaveln sitter ett trätorn krönt av en tupp.

Lankwitz nämns första gången 1239, då markgrevarna av Brandenburg Johan I och Otto III överlät byn till benediktinklostret St. Marien i Spandau. Klostret, som hade patronatsrätten fram till reformationen, lät snart, troligen före 1250, uppföra en kyrka av fältsten, med stor sannolikhet i stället för en träkyrka. År 1757 följde en omfattande ombyggnad; efter förstörelsen i flygräderna natten mellan 23 och 24 augusti 1943 återuppfördes kyrkan med små ändringar och invigdes den 16 december 1956.

Det ovanligt långa koret pekar på benediktinernunnorna i St. Marien i Spandau, som hade patronatsrätten fram till reformationen och behövde fler platser. Inne är altartavlan epitafiet från 1550 över Berlins borgmästare Joachim Reich, död 1540, med en korsfästelse; det är ett lån från Marienkirche. En kalk från 1589 och ett driven mässingsdopfat från omkring 1500 finns kvar.

Kyrkan ligger i Lankwitz gamla bykärna i Berlins stadsdelsområde Steglitz-Zehlendorf. Västportalen med rundbåge är den ursprungliga ingången från 1200-talet i västgaveln; den igensatta sydporten, den tidigare prästporten, syns fortfarande på korets sydmur. Interiören nås genom denna västliga dörr.

Det ovanligt långa koret pekar på benediktinernunnorna i St. Marien i Spandau, som hade patronatsrätten fram till reformationen och behövde fler platser för sina korstolar. Stenskikten löper inte samman mellan absid, kor och långhus, vilket visar att delarna byggdes efter varandra.