Baudenkmal, Slottsruin i Waischenfeld, Bayern, Tyskland

Baudenkmal är en slottsruin belägen på en kulle i Waischenfeld, med bevarade medeltida murpartier och en portkonstruktion. Lämningarna visar olika faser av befästning med synliga stenkonstruktioner spridda över området.

En borg i Waischenfeld omtalas första gången 1122 som "Urbs"; ätten till Wirint von Waischenfeld, nämnd 1079, dog ut med Ulrich von Waischenfeld, och efter 1216 övergick borgen till Eberhard III av Greifenstein. År 1348 kom den till stiftet Bamberg. År 1430 skadades den av husiter, och i andra markgrevekrigen intogs den tre gånger av markgrevens trupper och brändes den 7 juni 1553. Från omkring 1600 användes den som spannmålsmagasin; ruinen revs 1876/77 och 1889.

Strukturen visar medeltida byggtekniker genom sitt bevarade stenhantverk som besökare fortfarande kan observera idag. Dessa lämningar ger inblick i det hantverk och de byggmetoder som var vanliga i regionen under medeltiden.

Platsen nås via Schloßberg-gatan i Waischenfeld, med markerade stigar som leder till utsiktspunkter i ruinerna. Besökare bör bära stadiga skor eftersom terrängen är ojämn och vissa områden har branta sluttningar.

Det cirka 13 meter höga runtornet Steinerner Beutel är stadens symbol och utgjorde den nordligaste delen av borgen, Rüssenbachs borgområde. Det står på en kalkstensklippa och fungerade ursprungligen som vakttorn med upphöjd ingång.