Pfarrkirche, Benediktinskt klosterkomplex i Aura an der Saale, Tyskland

Den tidigare klosterkyrkan Sankt Laurentius i Aura an der Saale är en romansk basilika med mittskepp och två sidoskepp, nu cirka 30,8 meter lång efter förlusten av munkkören, de två tornen och det västra tvärskeppet. De tre skeppen finns kvar, men rundbågiga fönster har ersatts av ovala och raktäckta öppningar, och de platta taken bär stuck, vilket ger interiören ett barockt utseende. Det nuvarande treskiktade norra tornet är eftergotiskt, mäter cirka 36 meter till kupoltaket med knopp och har spetsbågiga ljudfönster.

Klostret Aura grundades omkring 1108 av biskop Otto av Bamberg på platsen för ett tidigare slott och befolkades av munkar från Hirsau. Dess första abbot, Ekkehard av Aura, fortsatte Frutolf av Michelsbergs världskrönika. Efter att ha anslutit sig till Bursfelde-kongregationen 1469 förstördes klostret av en folkmassa 1525, återuppbyggdes och förstördes igen 1553 under markgrevekrigen. Det upplöstes 1564.

Klosterkyrkan är vigd åt sankt Laurentius, vars skulptur tillsammans med helgonen Aquilinus, Burkard och Kilian pryder högaltaret från 1730. Aura blev församling 1668 och klosterkyrkan tjänade som församlingskyrka fram till den 29 juni 1971, då en ny byggnad i byns centrum tog över.

Platsen är lätt att gå runt och utforska till fots, med tydliga stigar som förbinder de olika byggnaderna och strukturerna. Besökare bör vara medvetna om att komplexet är under monument-skydd, så vissa områden kan ha begränsad tillgång eller vara stängda för restaureringsarbete.

Klostret hade en stark koppling till Hirsau kloster, vilket formade dess arkitektoniska stil och religiösa seder. Denna relation syns i byggnadsdetaljer och layout, som följde modellen från moderhuset i regionen.