Gutenzell Abbey, Cistercienskloster i Gutenzell-Hürbel, Tyskland

Gutenzell kloster är ett före detta cisterciensernunnekloster i Gutenzell-Hürbel, Baden-Württemberg. Dess kyrka, invigd åt helgonen Kosmas och Damianus, har spår av 1100-talsmurar och byggdes om i barockstil 1755–56 under abbedissan Maria Franziska von Gall, med stuck av Franz Xaver Feuchtmayer den äldre och fresker av Johann Georg Dieffenbrunner. Predikstolen (1756) är gjord av Stephan Luidl, som också tillverkade högaltaret 1762. Större delen av klosterbyggnaderna revs 1864.

Klostret grundades 1237 av adliga kvinnor från familjen Aichheim och fick påvlig bekräftelse av påve Gregorius IX 1238. Detta tidiga erkännande etablerade det som ett viktigt religiöst centrum i regionen.

Den före detta klosterkyrkan, helgad åt sankt Kosmas och Damianus, blev församlingskyrka i Gutenzell 1474. Dess nuvarande utseende härrör från en barockombyggnad 1755–56, med stuck av Franz Xaver Feuchtmayer den äldre och fresker av Johann Georg Dieffenbrunner. Kyrkan ingår nu i Oberschwabens barockrunda.

Klosterbyggnaderna revs till stor del 1864; kvar finns den tidigare klosterkyrkan Sankt Kosmas och Damianus, nu Gutenzells sockenkyrka. Den medeltida byggnaden byggdes om i barockstil 1755–56 och har fresker av Johann Georg Dieffenbrunner samt en predikstol från 1756 av Stephan Luidl. Kyrkan ingår i Oberschwabens barockväg.

År 1685 fick klostret rätt till högsta domsrätt och omkring 1800 ägde det byn Gutenzell samt delar av Achstetten, Kirchberg och Oberholzheim, med 1189 undersåtar. Den sista abbedissan, Maria Justina von Erolzheim, dog 1809; den sista nunnan 1851.