Abbaye de Saint-Martin de Tournai, Benediktinsk kloster i Tournai, Belgien

Abbaye de Saint-Martin de Tournai är ett före detta benediktinkloster; det bevarade abbotspalatset, uppfört 1763–1767 av arkitekten Laurent-Benoît Dewez, är i dag Tournais stadshus. Den 130 meter långa fasaden förenar en tvåvånings stenflygel med höga vitramade fönster och blomlådor, en högre mittdel med skulpterad triangulär fronton och stenpinnakler samt en rundbågig entré omgiven av kolonner bakom en balustradterrass.

Sankt Eloi grundade ett kloster här på 600-talet; normandiska räder avbröt klosterlivet tills Odo av Tournai återgrundade det 1092 och antog Benediktusregeln 1095. I slutet av 1200-talet skötte ett hundratal munkar ett fyrtiotal priorat, skogar och tjugo kvarnar. En påvlig utredning 1332 avslöjade förödande misskötsel, och belägringen av Tournai härjade klostret 1340. Det upphävdes 1796-1797 och revs till stor del, men abbotspalatset från 1763-1767 av Laurent-Benoît Dewez finns kvar som rådhus.

Klostret är helgat åt Sankt Martin av Tours, åt vilken Sankt Eloi enligt traditionen grundade ett kloster här på 700-talet. Under Odo av Tournai antog gemenskapen Sankt Benedictus regel 1095, och tolv skrivare ledda av munken Rodulphus kopierade många antika verk. Abbotspalatset, byggt av Laurent-Benoît Dewez 1763–1767, har sedan 1830 inhyst Tournais stadsförvaltning.

Platsen nås enklast till fots, den ligger i centrala Tournai och är förbunden med andra historiska platser. Eftersom delar av anläggningen fortfarande används för offentlig verksamhet som stadshus, kan vissa områden vara svårtillgängliga och det är klokt att i förväg kontrollera vilka delar som är öppna för besökare.

Klostret hade en grupp skrivare som noggrant kopierade religiösa och administrativa texter, vilket bidrog till spridningen av kunskap under medeltiden. Detta kopieringsarbete var avgörande eftersom tryckta böcker ännu inte fanns och handskrivna kopior var högt värderade resurser.