Aachen Formation, Geologisk formation i Belgien, Tyskland och Nederländerna

Aachenformationen är ett övre kritaperiodlager av glaukonithaltig sand som går i dagen i belgiska och nederländska Limburg och angränsande Tyskland. Den vilar diskordant på karboniska bergarter i Limburggruppen och överlagras av Vaalsformationen. I Västflandern finns den i underjorden och bildar en akvifer.

Aachen-formationen avsattes under santon och campan, för cirka 85,8 till 70,6 miljoner år sedan, när ett hav trängde in norrifrån över karboniska bergarter i Limburg-gruppen. Den är uppkallad efter den tyska staden Aachen och består av glaukonithaltig sand. Efter ett erosionsavbrott överlagras den av Vaals-formationen.

Namnet kommer från den tyska staden Aachen. Den glaukonithaltiga sanden kallades Aachener Kreide i tysk litteratur, en term som övergetts eftersom lagerföljden också innehåller sand och lera, inte bara krita. I Västflandern ligger formationen under jord och bildar en akvifer som ger dricksvatten.

Formationen går i dagen i belgiska och nederländska Limburg och angränsande delar av Tyskland; den fotograferade skärningen visar de glaukonithaltiga sandarna med mörka och rostbruna band som lutar svagt norrut. I Västflandern ligger den under jord och bildar en akvifer som dricksvatten tas ur. Den överliggande Vaals-formationen och den underliggande karboniska Limburg-gruppen är mer än tre gånger äldre.

Formationen består av glaukonithaltig sand, inte kalksten; den gröna färgen kommer från fint fördelad glaukonit som bildades i grunt havsvatten. Bland rapporterade fossiler finns korallen Cunnolites, växten Nicolia, barrväxter, kottepalmer och pollen. I Västflandern ligger formationen under jord och utgör en akvifer för dricksvatten.