Begijnhofkerk, Barockkyrka i Mechelen, Belgien

Begijnhofkerk är en barockkyrka i Mechelen med en treskiktad fasad av ljusbeige sten, krönt av en gavel med voluter och ett kors. Nedre våningen har en blå rundbågig dubbeldörr mellan pilastrar och en nisch med en stående figur; mellersta våningen ett rundbågigt spröjsfönster med kolonner; översta våningen en relief av Gud Fadern (1646–1647), tillskriven Lucas Faydherbe. Inuti skiljer rundbågade arkader på pelare mittskeppet från sidoskeppen.

Beginerna bosatte sig nära nuvarande Begijnenstraat på 1200-talet, flyttade utanför murarna efter 1259 och återvände till Nonnenstraat-området efter de religiösa oroligheterna på 1500-talet. Pieter Huyssens ritade grunderna 1629 och Jacob Francart tog över; stommen stod klar 1637. Lucas Faydherbe fortsatte interiöret efter att Francart dragit sig tillbaka 1645 och tillskrivs reliefen Gud Fadern (1646–1647). Franska revolutionärer sålde kyrkan, som återlämnades till beginerna 1804.

Kyrkan tjänade beginerna, kvinnor utan formella löften; dess målningar visar de helgon de vördade, som Alexius, Katarina, Damianus och Begga, valda för sina asketiska liv. Beginerna beställde sina verk hos ledande sydnederländska målare på 1600-talet, bland dem Jan Cossiers och Theodoor Boeyermans. Omkring femtio av dessa målningar finns kvar och flyttas regelbundet.

Kyrkan kan besökas alla dagar utom måndag från klockan 13. Fasaden restaurerades delvis i början av 2000-talet, så de nedre våningarna med korintiska och doriska halvkolonner är den bäst bevarade delen att studera på nära håll.

Målningarna i kyrkan flyttas regelbundet, så verk av Jan Cossiers, Theodoor Boeyermans, Quentin Metsys och Gaspar de Crayer hänger på skiftande platser. I högkoret finns verk av Jan Van Der Steen, och bakom altaret hänger Lucas Franchoys den yngres Marie himmelsfärd från 1672.