Basiliek van Onze-Lieve-Vrouw van Dadizele, Nygotisk kyrka i Moorslede, Belgien

Basilikan i Dadizele är en nygotisk kyrka av rött tegel med horisontella band av ljus sten. Fasaden domineras av ett stort spetsbågigt fönster med stenspröjsverk och ett rosettfönster ovanför smala lansetter, med ett tvåbågigt spetsfönster till höger och ett mindre till vänster. Statyer står i baldakinprydda nischer på sidorna, och torn med fialer stiger i etapper mot toppen.

Nuvarande kyrka ersatte en sengotisk pilgrimskyrka från 1400-talet. Efter dogmen om den obefläckade avlelsen 1854 gav biskop Joannes-Baptista Malou uppdraget till den engelske arkitekten Edward Welby Pugin; grundstenen lades den 8 september 1857, Jean-Baptiste Bethune tog senare över ritningarna och den första mässan firades den 1 september 1867. Leo XIII gav kyrkan titeln mindre basilika den 31 januari 1882.

Madonnastatyn i Dadizele är av alabaster, 50 cm hög och från 1400-talet; Jungfrun bär i gotisk dräkt barnet på höger arm och båda är krönta. Biskop Gustave Waffelaert krönte statyn den 20 april 1902. Pilgrimer kommer främst i maj och september till novenan, och två processioner följer rutter på 4,3 km och 1,7 km.

Basilikan ligger i centrum av Dadizele, en by i Moorslede kommun i Västflandern. Pilgrimer kommer främst i maj och september, under septembernovenan. Två processioner utgår från kyrkan: den stora går 4,3 km förbi korsvägens fjorton stationer, den lilla 1,7 km längs Marias sju sorger.

I kryptan under högaltaret finns graven för Jan van Veerdeghem, herre till Dadizele, som 1479 dubbades till riddare av ärkehertig Maximilian av Österrike och mördades i Antwerpen 1481; hans hjälm, järnhandskar och sporrar förvaras där. Även hans hustru Catherine Breydel och den senare herren Ignace-Ferdinand de Croix vilar i kryptan.