Kapel van het Allerheiligste Sacrament, Nygotisk kapell i Antwerpen, Belgien

Kapel van het Allerheiligste Sacrament är ett nygotiskt kapell i rött tegel på Hemelstraat i Antwerpen, uppfört 1890–1892 av arkitekten Ernest Stordiau. Den höga fasaden reser sig till en spetsig gavel med tre små välvda öppningar; nedanför sitter tre höga spetsbågiga fönster med mörk stenspröjsning, det mittersta högst och bredast, ovanför en indragen spetsbågig entré. Till höger står en staty av Jungfrun med barnet på en konsol, och nere till höger sitter en svart minnesplatta med texten "AAN ONZE".

Kapellet och det intilliggande klostret uppfördes 1890–1892 efter ritningar av Ernest Stordiau för Kongregationen av Systrarna av den ständiga tillbedjan av det allraheligaste sakramentet, grundad av moder Anna de Meeûs. När klostret 1987 blev ledigt på grund av brist på kallelser sålde systrarna kapellet, klostret och det tidigare kaplanshuset till Prästbrödraskapet Sankt Pius X, som inrättade sitt priorat för Flandern där. Kapellet skyddades som monument den 8 juni 1995.

Kapellet drivs av Prästbrödraskapet Sankt Pius X, som tog över platsen 1987 efter att systrarna i den eviga tillbedjan lämnat på grund av brist på kallelser. Mässan och andra gudstjänster firas enligt den tridentinska riten. Varje år på söndagen efter torsdagens högtid för det allraheligaste sakramentet utgår en sakramentsprocession från kapellet med minst ett friluftaltare längs vägen; det är en av endast två religiösa processioner som fortfarande hålls i Antwerpen.

Kapellet ligger på Hemelstraat i Antwerpen, indraget från gatan bakom två vita flaggstänger. Mässan och övriga gudstjänster följer den tridentinska riten, så byggnaden är inte öppen som ett museum; tillträdet beror på liturgin. Tre präster och en lekbroder bor på platsen och får hjälp av frivilliga med retreater och katekes.

Kapellet är utgångspunkt för ett av endast två religiösa tåg som ännu går ut i Antwerpen: varje år på söndagen efter torsdagens högtid för det allraheligaste sakramentet avgår härifrån en sakramentsprocession med minst ett rastaltare längs vägen. Sedan 1987 används byggnaden av Prästbrödraskapet Sankt Pius X; tre präster och en lekbroder bor här permanent.