Sierra Madre del Sur pine-oak forests, Skog och WWF-ekoregion i södra Mexiko

Sierra Madre del Sur tallskogar och ekskogar bildar en 61 200 km² stor ekoregion på de högre sluttningarna av en öst-västlig bergskedja parallell med Mexikos södra stillahavskust, i delstaterna Michoacán, Guerrero och Oaxaca. Ekskogar växer mellan 1 900 och 2 500 m med Quercus magnoliifolia och Q. castanea samt enstaka Pinus montezumae; molnskogar vid cirka 2 300 m; tall- och ekskogar vid 2 400–2 500 m; granskogar över 3 000 m.

Ekoregionens gränser följer Sierra Madre del Sur, en öst-västlig bergskedja parallell med Mexikos södra stillahavskust. Tall- och ekskogarna täcker dess högre sluttningar, mellan cirka 1 900 och 2 500 meter, där ekskogar, molnskogar, tall-ekskogar och granskogar avlöser varandra med höjd och nederbörd. De lägre sluttningarna omges av torrskogarna i Jalisco, Balsas och södra Stilla havet.

Ekoregionens namn kommer från bergskedjan Sierra Madre del Sur, vars högre sluttningar den täcker i Michoacán, Guerrero och Oaxaca. Bland skyddsområdena finns Omiltemi statliga ekologiska park och nationalparken General Juan Álvarez, uppkallade efter platser och personer i regionen. Vitstrupig skrika kallas också Omiltemiskrika efter orten i Guerrero där den förekommer.

Bara 2,9 % av ekoregionen ligger i skyddade områden, bland dem Omiltemi ekologiska delstatspark i Guerrero, General Juan Álvarez nationalpark och Tehuacán-Cuicatláns biosfärreservat. Skogarna täcker de höga sluttningarna av en bergskedja som löper öst-väst ovanför Stillahavskusten, så tillträdet sker via bergsvägar och terrängen är brant. Vegetationen skiftar med höjden: ekskogar mellan 1 900 och 2 500 m, molnskog kring 2 300 m, tall- och ekskogar på 2 400–2 500 m och granskogar över 3 000 m.

Skogen är hem för omkring 160 fågelarter, bland annat korttofskolibrin som bara finns i en liten del av detta ekosystem. Detta begränsade geografiska område gör den lilla fågeln till en sällsynt upptäckt för den som skådar fåglar.