Hawaiian tropical rainforests, Tropisk regnskogsekoregion på Hawaiiöarna, USA.

Hawaiis tropiska fuktiga skogar utgör en WWF-ekoregion (OC0106) på 6 700 km² på de stora öarnas vindexponerade sluttningar, från kustnära mesisk skog vid havsnivån till fuktig skog mellan 1 250 och 1 700 m. Krontaket domineras av ʻōhiʻa lehua (Metrosideros polymorpha) och koa (Acacia koa), med trädormbunkar av släktet Cibotium och epifytiska ormbunkar, mossor och orkidéer på stammarna. Myrar på bergsplatåer bär dvärg-ʻōhiʻa och starr.

Dessa skogar utvecklades i fullständig isolering under miljontals år, vilket resulterade i hundratals arter som inte finns någon annanstans i världen. Kolonisering av växter och djur kom främst genom vind och fåglar, som bar frön och sporer över stora avstånd.

De polynesiska introduktionerna kukui, milo, noni, pia och kī har vuxit i kustskogarna i 1 000–2 000 år, vid sidan av inhemska hala och hau. Tre orkidéer är endemiska för Hawaiʻi: Anoectochilus sandvicensis, Liparis hawaiensis och Peristylus holochila. Skogen är också huvudlivsmiljö för nēnē, Hawaiigåsen, som lever i de högre vindutsatta zonerna och är klassad som sårbar.

Ekoregionen är inte en enda plats: den finns främst kvar i bergsområden på de större öarna, till exempel Olaa Forest i Hawaiʻi Volcanoes nationalpark. Skog på lägre höjd har till stor del huggits för bete och jordbruk, och förvildade svin och hjortar skadar det som återstår. Håll dig på markerade stigar, som parkens träspänger, för att begränsa skador på mark och rötter.

Dessa skogar saknar inhemska myror, en frånvaro som formade ovanliga överlevnadsstrategier hos andra insekter som lever här. Nattfjärilslarver utvecklades till rovlevande jägare och fyllde en ekologisk roll som myror har i skogar på andra håll.