St Kilda Beach, Strand vid havet i St Kilda, Australien

St Kilda Beach är en sandstrand omkring 700 meter lång, mellan St Kilda Marina och St Kilda Harbour längs Jacka Boulevard och St Kilda Esplanade i Port Phillips nordöstra hörn. Ljusbeige sand sluttar mjukt ner mot vattnet, och längs dess övre kant löper en mörk träspång av smala plankor. Vid stranden ligger St Kilda Sea Baths, och St Kilda Pier slutar vid det edvardianska St Kilda Pavilion.

Havsbadande blev allmänt accepterat först på 1850-talet; St Kilda Sea Baths öppnade 1860 med separata avdelningar för män och kvinnor. Järnvägen Melbourne–St Kilda, öppnad 1857, förde folkmassor till de privatdrivna baden. Kabelspårvagnar nådde stranden 1891, elektriska spårvagnar följde 1913. St Kilda Foreshore Committee bildades 1906, och Carlo Catani designade parker och trädgårdar under de följande tio åren.

På sanden och de angränsande parkområdena hålls sportturneringar och kulturevenemang, och vägarna längs stranden används för maraton och cykeltävlingar. Royal Melbourne Yacht Squadron började här i början av 1870-talet som St Kilda Sailing Club, och St Kilda Lifesaving Club grundades 1911.

Stranden sträcker sig cirka 700 meter mellan St Kilda Marina och St Kilda Harbour, längs Jacka Boulevard och Esplanade, med en träpromenad och en gång- och cykelbana intill sanden. Den skyddas från oceanens dyning men utsätts för starka västliga vindar, och tidvattnet är regelbundet. Vattenkvaliteten bedöms som god men sjunker under cirka 24 timmar efter regn, när dagvattenledningar töms.

Vågbrytaren som skyddar St Kilda hamn hyser en koloni på omkring 1 400 dvärgpingviner, fåglarna som piren är känd för. De häckar i klipporna och inte på den öppna sanden, längst ut på piren bortom paviljongen.