Lori Berd Fortress, Fästning i provinsen Lori, Armenien

Lori Berd är en medeltida fästning på en triangulär platå på 1 490 m mellan ravinerna Dzoraget och Urut, 4,5 km från Stepanavan. Nordvästsidan stängs av en 214 m lång mur med omväxlande runda och rektangulära torn, ställvis 20 m tjock och 20–25 m hög, med en enda port. Fotot visar två torn av rå sten kring en välvd port, med en förfallen mur till vänster.

Lori grundades av David Anhoghin omkring 1005–1020 och blev huvudstad i det kyurikidiska kungariket 1065 under Kyurike II. Det var ett viktigt handels- och hantverkscentrum på den norra rutten med omkring 10 000 invånare under 1000- och 1200-talen. I juni 1236 intog och förstörde den mongoliska armén under Chaghatai Nu'in staden.

Den utgrävda rektangulära byggnaden med en mihrab-sten i södra väggen var en muslimsk moské från 1300–1400-talen, med interiören indelad i sex delar under kupoler på sfäriska pendentiv. Utgrävningarna frilade också ett hus vars väggmålningar, till skillnad från andra monument från perioden, har världsliga motiv. Platsen undersöks av en expedition från Jerevans statliga universitet sedan 1966.

Området omfattar 35 hektar på en platå 1 490 m över havet mellan Dzoraget- och Urut-ravinerna, som gör det otillgängligt från tre sidor. Den enda ingången ligger i nordvästra hörnet av den 214 m långa muren, där runda och rektangulära torn följer på varandra. Jerevans statliga universitet gräver här sedan 1966, så vissa schakt kan vara avspärrade.

Arkeologiska fynd tyder på att fästningen en gång hyste tusentals invånare och hade ett sofistikerat badhussystem med uppvärmningsmekanismer och lerrör för vattendistribution. Dessa detaljer avslöjar en imponerande nivå av komfort och stadsplanering för sin medeltida period.