Bassianae, Arkeologisk plats i Donji Petrovci, Serbien

Bassianae är en arkeologisk plats nära Donji Petrovci vars lämningar täcker 28 hektar. Flygfotografier visar att staden bildade en oregelbunden femhörning på 550 gånger 350 meter, omgiven av murar med torn på kvadratisk grund. Gatorna följde ett rutnät, med portar vid ändarna av huvudgatorna, cardo och decumanus.

Bosättningen började på 100-talet och blev en romersk koloni med officiell status år 214. Den förblev viktig tills avariska styrkor erövrade regionen på 500-talet, vilket avslutade detta kapitel av historien.

Stadens namn lever kvar i titeln på en ämbetsman, procurator gynaecii Bassianensis Pannoniae secundae, belagd under senantiken. På 400-talet fanns här ett gynaecium, en kejserlig ullverkstad, och staden var också säte för ett kristet biskopsdöme. En bronsring funnen inom municipiets område med inskriften Veni – Amica ("kom, väninna") dateras till 200- eller 300-talet.

Lämningarna ligger nära Donji Petrovci, cirka 3 km från militärlägret Solnik nära Dobrinci. Det 28 hektar stora området har inte grävts ut regelbundet sedan 1935, så stigarna är oasfalterade och igenvuxna; bär stadiga skor. Marken är ofta blöt eller lerig.

Det mest anmärkningsvärda fyndet från Bassianae är en bronsring från 300- eller 400-talet, 1,9 cm i diameter och 2 gram tung, med inskriften Veni – Amica ("Kom, väninna"). Forskare tolkar den som en förlovningsgåva, eftersom sådana fraser förekom på romerskt lyxkeramik och i kärlekspoesi men inte på smycken.