Zeche Karl, Arkeologisk gruvplats i Wuppertal, Tyskland

Zeche Karl var en järnmalms- och kalmingruva vid västra änden av dagens Galmeistraße i Wuppertals stadsdel Langerfeld, nära inomhusbadet. Inga byggnader finns kvar ovan jord; det tegelklädda schaktet, 48,3 m djupt enligt mätningar men 59 m enligt dokument, restaurerades 1991 och försågs med en betongkrage med en glasplatta. Schakt, orter och inre schakt finns kvar under jord och skyddas som Bodendenkmal.

Galmeibrytning i Langerfeld är känd sedan mitten av 1700-talet. År 1835 ansökte Friedrich Harkort om en gruvrättighet för Zeche Karl, som beviljades 1856. Fram till nedläggningen 1896 bröt gruvan huvudsakligen brun järnmalm.

Namnet Galmeistraße påminner om zinkmalmen (Galmei) som bröts här från mitten av 1700-talet; gruvan hette Karl. Området är ett skyddat Bodendenkmal, och den 1991 restaurerade schaktet med betongkrage och glasplatta är dess synliga märke.

Platsen ligger vid västra änden av dagens Galmeistraße, nära Langerfelds simhall. Inga byggnader finns kvar ovan jord; tegelsschaktet restaurerades 1991 och försågs med en betongkrage med en glasplatta. Schaktet är ett skyddat Bodendenkmal och betraktas därför utifrån.

Det murade schaktet är enligt mätningar 48,3 m djupt, men dokumenten anger 59 m. Efter restaureringen 1991 försågs det med en betongkrage med en glasplatta, det enda som ännu syns vid västra änden av Galmeistraße nära Langerfelds simhall.